Nya mirakler varje dag

Barnen blir allt fler och barnmorskorna allt tröttare. I Skåne har kriser och larm kring förlossningsvården avlöst varandra. Men så länge mammorna slipper taxin till Lund går det bra att föda barn i Malmö.

av Sara Assarsson

 

Klockan 12.52, drygt åtta timmar efter att Charlotte och Nicolas kommit till sjukhuset i Malmö, tar Theo sina första andetag. Då kommer tårarna. Foto: Anders Hansson

Klockan 12.52, drygt åtta timmar efter att Charlotte och Nicolas kommit till sjukhuset i Malmö, tar Theo sina första andetag.
Då kommer tårarna.
Foto: Anders Hansson

– Ut med armarna och dra henne tillbaka! Charlotte, jag vet att du är väldigt trött, men nu är vi på sluttampen. Du har väldigt korta sammandragningar och det därför du får jobba så hårt.

Den unga kvinnan i sjukhussängen greppar lakanet, grimaserar och jobbar sig igenom krystvärken. En av barnmorskorna hänger över hennes spända mage och trycker barnet neråt. Men värkarna är för svaga och kvinnan har inte längre några krafter kvar.

Sen går det snabbt. Läkaren griper tag i barnets huvud med en förlossningstång, och drar och lirkar ut den lilla kroppen. Bredvid står pappan med ett plågat ansiktsuttryck, hans hand över munnen. Ett arbetslag av barnmorskor, undersköterskor och läkare trängs i rummet, beredda att ta emot den nyfödda pojken.

Klockan 12.52, drygt åtta timmar efter att Charlotte och Nicolas kommit till sjukhuset i Malmö, tar Theo sina första andetag.

Då kommer tårarna.

 

Skånes universitetssjukhus i Malmö. Runt ett bord på expeditionen, själva hjärtat på förlossningsavdelningen, sitter nattskiftets personal tillsammans med kollegerna från morgonpasset. Foto: Anders Hansson

Skånes universitetssjukhus i Malmö. Runt ett bord på expeditionen, själva hjärtat på förlossningsavdelningen, sitter nattskiftets personal tillsammans med kollegerna från morgonpasset.
Foto: Anders Hansson

Det är dagarna före julafton och barnmorskan Margareta Borring har precis gått på sitt arbetspass på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Runt ett bord på expeditionen, själva hjärtat på förlossningsavdelningen, sitter nattskiftets personal tillsammans med kollegerna från morgonpasset.

–  Vi är dubbel styrka i en halvtimme, förklarar Margareta Borring medan hon briefas om patienterna på avdelningen.

I rum 7 väntar ”en förstföderska, frisk mamma” i öppningsskedet och i rummet bredvid har en kvinna från Kosovo fött sitt fjärde barn, en pojke.

– Hon är lite blek om nosen så vi försöker få en plats inne på BB. Just nu är det fullt.

Efter sommarens rubriker om personalbrist, beordrad övertid och födande kvinnor som skickats runt hela Skåne för att få en plats har situationen på Skånes förlossningsavdelningar stabiliserats något. SSara Assarsson Nya mirakler varje dag förlossningsvården Malmö BB barnmorskor Neo nr 1 2014 citat1

– Det har varit lite bättre under hösten, men fortfarande finns få marginaler när någon blir sjuk, säger Margareta.

Hon berättar om det pressade läget för personalen. Bara själva kärnverksamheten hinns med. Vidareutbildning och saker som hjärt-lungräddning får stryka på foten. Om kolleger som blivit sjuka på grund av stress.

– Vi kände att vi knappt kunde ge patientsäker vård. Jag har jobbat på förlossningen i 16 år, men i somras började jag fundera på att göra något annat, säger hon.

– Vissa arbetspass är mentalt dränerande. Det går inte att jämföra med att tillverka bilar, utan det är människor det handlar om.

Efter förra sommarens krismånader lovade Region Skåne en ”ordentlig genomlysning” av förlossningsvården för att undvika att hamna i samma sits.

Men i Malmö är man redan orolig för hur de ansvariga ska lösa personalfrågan under semestrarna.

– Det är klart att det finns en oro, säger Jessica Wixell Callmer som tillträdde som enhetschef i april förra året.

– Vi har haft lika många förlossningar fast med färre personal och färre sängar. Men det har kostat. Alla är trötta, säger hon.

I personalrummet står bullar och pepparkaksbakelser framdukade. Jessica Wixell Callmer har egentligen sin tjänst på en annan avdelning, men gick in som tillfällig chef på förlossningen sedan den förra chefen blev uppsagd. Nu, dagarna innan jul, avtackas hon av kollegerna. Samtalet glider in på bemanningsfrågan.

Hur har det sett ut tidigare år?

– Danska barnmorskor har varit vår livlina under flera år, men förra sommaren slukades de av den danska sjukvården, säger Jessica.

Lösningen blev att personalen kallades in under sina semestrar. Trots det hände det att blivande föräldrar som ringde in blev hänvisade till sjukhusen i Lund, Ystad och Kristianstad. Under ett par dagar i juli fanns det inte en enda ledig förlossningssäng i hela Skåne.

– Det var kaotiskt. Vi hade mammor som födde i korridoren, säger Nassrin Emami som har jobbat som undersköterska på avdelningen sedan 2011.

Att det fått gå så långt kan hon inte förstå:

– Vi har mammornas och barnens liv i våra händer.

− Vissa arbetspass är mentalt dränerande. Det går inte att jämföra med att tillverka bilar, utan det är människor det handlar om. Foto: Anders Hansson

− Vissa arbetspass är mentalt dränerande. Det går inte att jämföra med att tillverka bilar, utan det är människor det handlar om.
Foto: Anders Hansson

Det är och har varit en besvärlig situation på förlossningsklinikerna under en ganska lång tid. Det som är positivt är att politikerna har börjat ta det på allvar, säger Pia Arndorff, vice förbundsordförande på Vårdförbundet.

– Förlossningsvård borde vara något man kan planera ganska bra för. Man har sju åtta månader på sig att se över bemanningen. Som blivande föräldrar är det oerhört viktigt att det är en trygg och säker situation och inte som i dag då man undrar om det överhuvudtaget finns plats någonstans.

En konsekvens, menar hon, är att många söker sig till vården tidigare. Då ökar trycket på förlossningsavdelningarna ytterligare.

Skånes universitetssjukhus, som omfattar de båda akutsjukhusen i Lund och Malmö, har hävt anställningsstoppet som infördes 2012 för att klara sparkraven. Regionen påpekar gärna att de beviljat dispensansökningar för förlossningsvården i Malmö och att semestervikarier aldrig omfattats av anställningsstoppet. För att ha råd att skjuta till de extra resurser som sjukhuset behöver planerar den styrande borgerliga femklövern i Region Skåne även en skattehöjning. Men än finns inga beslut om hur mycket pengar det handlar om eller hur förlossningsavdelningarna i Lund och Malmö kommer att påverkas.

– Det stora problemet är att det helt enkelt inte finns tillräckligt många barnmorskor att anställa. Det menar Ia Jeppsson, en av initiativtagarna till det så kallade barnmorskeupproret förra våren.

Utbildningsplatserna är inte i fas med befolkningsökningen. Det har inte heller gjorts någon konsekvensanalys av hur många barnmorskor som behövs för att säkerställa en trygg förlossningsvård, säger hon.

Vårt krav är att det ska vara en barnmorska per födande kvinna. En barnmorska har ofta ansvar för två eller tre kvinnor samtidigt. Är man inne hos kvinnan hela tiden fångar man upp signaler som tyder på en avvikelse. Men det hinner man inte om man springer från rum till rum.

 

− Han kommer närmare och det är därför det gör ont. Det är inte långt kvar nu. Foto: Anders Hansson

− Han kommer närmare och det är därför det gör ont. Det är inte långt kvar nu.
Foto: Anders Hansson

På sjukhuset i Malmö knackar Margareta Borring försiktigt på dörren till rum 7. I fönstret står en ensam adventsstjärna, decembermorgonen är fortfarande beckmörk. 31-åriga Charlotte Funke ligger på en brits i förlossningsrummet med uppdragna knän. Hon andas djupt, lugnt och samlat.

– Nu är det som tuffast. Vi väntar på att babyn ska tränga ner, säger Margareta och slår sig ner på en pall intill sjukhussängen.

En skärm med barnets hjärtljud blinkar bredvid sängen. Charlotte sätter lustgasmasken över näsan och munnen.

– Försök att inte trycka på, utan bara andas igenom värken. Du kommer att känna när det är dags att krysta. Det missar man inte, säger Margareta lugnande.

Nicolas Suito, 33, stryker sin fru över håret och kysser henne på pannan.

– Du är jätteduktig, säger han.

Margareta lämnar paret och går vidare till rum 6, där fyrabarnsmamman väntar. Den lilla pojken sover tätt intill sin mamma.

– Vi försöker hitta en plats till dig på BB. Men du får vara kvar här så länge du behöver, säger Margareta.

Kvinnan nickar.

Förlossningen gick bra, men personalen på förlossningsavdelningen vill inte be henne åka till patienthotellet i Lund, två mil därifrån.

– Erbjuder man dem det alternativet är det en del som väljer att åka hem i stället. Det finns kriterier för vilka som ska erbjudas plats på BB, men pratar man inte språket och har det lite tufft, ja, då ser vi gärna att mamman får lite extra stöd. Hon har blött ganska mycket och hon verkar inte riktigt glad, säger Margareta ute i korridoren.

För ett år sedan lade Skånes universitetssjukhus ner patienthotellet i Malmö. Där kunde mamman, barnet och anhöriga stanna i två dygn efter förlossningen och vila upp sig. BB är bara till för dem som behöver vård av medicinska orsaker.

– Det är där vår propp är. Förlossningsverksamheten kan man inte rucka på så mycket, säger Margareta.

– Vi trodde att många skulle protestera mot att patienthotellet i Malmö stängde, men de flesta accepterar läget.

Sedan ombyggnaden 2009 finns 15 förlossningsrum på sjukhuset i Malmö. Rekordet för antal födslar under ett dygn slogs den 29 februari 2012 då 25 barn kom till världen. Under varje skift jobbar sex barnmorskor, fyra undersköterskor och två läkare. En av barnmorskorna fungerar som koordinator och ser till att de födande kvinnorna som kommer till förlossningen fördelas jämt. Planerade och mindre akuta kejsarsnitt utförs en våning upp, medan de riktigt akuta snitten utförs i operationsrummet på förlossningsavdelningen.

– Går ett larm om akut kejsarsnitt så kan barnet vara ute på mindre än tio minuter, berättar Margareta.

Klockan har blivit halv tio på förmiddagen och barnmorskan knackar på dörren till rum 7. Charlotte, förstföderskan, är nu helt öppen. Men krystvärkarna har inte kommit igång än.

– Det är ganska vanligt hos kvinnor som föder sitt första barn. Själva öppningsarbetet går väldigt bra och allt ser fint ut, men sen stannar det av, förklarar Margareta.

Hon tittar på skärmen bredvid sängen där barnets hjärtljud registreras.

– Barnets hjärta slår lite snabbare nu. Fortsätter det ska jag be doktorn titta på det, säger hon till Charlotte.

Nicolas, som kommer från Peru, håller Charlotte i handen och säger på engelska:

–Han kommer närmare och det är därför det gör ont. Det är inte långt kvar nu.

 

2012 föddes 5 166 barn i Malmö. Det är det högst uppmätta antalet sedan 1968. Man pratar inte längre om en babyboom, utan om en snabbt ökande befolkningstillväxt. Redan nu är trycket på landets förlossningsavdelningar stort – framför allt i storstadsregionerna. Majoriteten av födslarna, drygt två tredjedelar, förlöper helt utan komplikationer. Ändå finns få alternativ till en högteknologisk förlossning. Sara Assarsson Nya mirakler varje dag förlossningsvården Malmö BB barnmorskor Neo nr 1 2014 citat2

– Alla kvinnor behöver inte föda på ett fullt utrustat akutsjukhus med tillgång till specialistläkare. Däremot anser vi att en födande kvinna har rätt att ha en barnmorska hos sig hela tiden. Man talar om att det ska finnas valfrihet inom förlossningsvården, men i dag står valet mellan att få bedövning eller ej, säger Ia Jeppson som var med och startade Barnmorskeupproret förra våren.

Hon efterlyser mindre, fristående enheter där barnmorskorna följer kvinnan genom graviditet, förlossning och eftervård.

– Kvinnor med förlossningsrädsla ökar lavinartat. Vi tror att många mindre vårdskador i samband med förlossningen kan undvikas genom att ha en barnmorska närvarande under hela den aktiva fasen.

I Skåne är eftervårdstiden kortast i landet. Nyförlösta kvinnor som har gått igenom en förlossning utan komplikationer får stanna i Malmö upp till sex timmar – eller sätta sig i en taxi till patienthotellet i Lund.

– Det är mycket svårare att få tid för samtal med patienten efter förlossningen, ett så kallat postpartumsamtal, säger Margaret Borring.

– För 25 år sedan hade man möjlighet att ligga kvar en hel vecka. Det kanske vi inte riktigt behöver i dag, men ett mellanting skulle nog vara bra.

Den här förmiddagen är det redan fyra patienter som väntar på en plats på BB. Endast tre förlossningsrum är lediga. På rum 7 finns ännu inga tecken på att barnet vill komma ut, och Charlotte får dropp för att få igång krystvärkarna. Strax efter tolv sätter de plötsligt igång.

– Försök dra benet mot dig så hjälper du diafragman att arbeta på rätt sätt, instruerar Margareta.

Charlotte kämpar sig igenom krystvärkarna:

– Jag vill inte vara här längre. Vad kan jag göra?

– Du gör ingenting fel, men dina sammandragningar är väldigt korta, svarar Margareta.

Läkaren tillkallas för att lägga en sugklocka. Den mjuka silikonkoppen fästs på barnets hjässa, men lossnar innan huvudet tränger fram. Rummet fylls av personal; två barnläkare och en sjuksköterska står beredda att ta emot den nyfödda pojken. Till slut får läkaren grepp om barnets huvud och lyckats dra ut den lilla kroppen.

Snabbt läggs han på undersökningsbordet. En liten syrgasmask täcker det lilla ansiktet.

– Han behöver lite hjälp med att komma igång med andningen. Det var en chock för honom att komma ut så här, säger sköterskan.

Tårar av lättnad och glädje rinner nerför Nicolas kinder när han plockar upp sin mobiltelefon och ringer till sin familj i Peru.

– Ni har blivit farföräldrar, säger han på spanska.

Snart andas pojken själv. Hans lilla bröstkorg hävs snabbt och oregelbundet när han tar sina första andetag. En fullt frisk pojke ser dagens ljus.

– Det blir aldrig vardag hur många gånger man än ser ett barn födas, säger Margareta efter att hon kramat om de nyblivna föräldrarna och önskat dem lycka till.

− Det blir aldrig vardag hur många gånger man än ser ett barn födas, säger Margareta efter att hon kramat om de nyblivna föräldrarna och önskat dem lycka till. Foto: Anders Hansson

− Det blir aldrig vardag hur många gånger man än ser ett barn födas, säger Margareta efter att hon kramat om de nyblivna föräldrarna och önskat dem lycka till.
Foto: Anders Hansson

En vecka senare sover Theo på soffan i lägenheten i centrala Malmö.

– Jag känner att jag har haft tur. Det gick bra, säger Charlotte.

Skriverierna om den pressade situationen på förlossningsavdelningen i Malmö hade gjort dem mentalt förberedda på att de kanske skulle vara tvungna att åka långt för att föda.

– Men någon oro kände vi aldrig. Även om tanken på att behöva sätta sig i en bil och åka till Lund inte var särskilt lockande, säger Charlotte.

Hennes syster är barnmorska och arbetssituationen är något de pratar mycket om.

– En av anledningarna till att min syster slutade på BB var att hon kände att hon inte kunde ge den omvårdnad hon ville. Men vi fick fantastiskt bemötande. Stressen är ingenting man känner av som patient, säger hon.

Nicolas och Charlotte träffades på i Schweiz där de båda utbildade sig inom hotellbranschen. Nu bor de i Malmö sedan fem år.

– Jag är väldigt tacksam över att bo i Sverige där vi fått stanna två dagar på sjukhuset utan att betala en krona. Många tar det för givet, säger Nicolas.

Sara Assarsson Nya mirakler varje dag förlossningsvården Malmö BB barnmorskor Neo nr 1 2014 fakta

Artikeln publicerad i Neo #1–2014

Kommentera Frauke Balks


2 kommentarer

  1. Frauke Balks says: 28 november, 2014 kl. 12:42

    The system in Sweden for child birth is completely shocking to me and other fellow Europeans from North&South Europe I have spoken to.
    With 3 children myself I can say that in Germany pregnancy care is 100% better and more thorough than here – also done by Gynaecologists not midwifes.
    For the actual birth a women can pre-select ONE midwife (also self-employed ones not associated with the birth clinic) who will stay with them during the entire birth. One on one care.

    It is absolutely normal to stay in hospital for up to a week! And after that you have the right to 10 midwife visits at your home. These are to help you breastfeed, weigh the baby, look at your own health etc.
    Then you also have the right to free gymnastic classes to bring your pelvic floor back into share (this also un-heard of in Sweden!).

    I felt so unsafe, un-listened to and simply treated like a number that I took a boat home to have my children outside Sweden.

    I wish all Swedish pregnant women the absolute best. Maybe not knowing how it is elsewhere helps to survive this system. But I feel so sorry for every single one of them and think that also neglecting after pregnancy care so much and not informing, offering gymnastic probably leads to a lot of women suffering later in life (incontinence etc.).

    Greetings,
    F.

    Svara
  2. Arne says: 18 maj, 2014 kl. 10:04

    Sveriges befolkning växer mycket snabbt, både genom invandring och ökade födslar. Om denna snabba demografiska förändring är det svårt att finna debatt eller analys. Inom klimatdebatten så saknas inte förutsägelser om vad som kanske kommer att hända om, 10, 20 eller 50 år. Det demografiska utbytet i Sverige får inte samma utrymme. Om alla dessa nya människor har ungefär samma värderingar som råder i Sverige nu så blir det som om vattenytan höjs 3cm, om de till äventyrs skulle ha helt andra värderingar så är det till sin effekt mer likt en höjning på 3m, ganska dramatiskt. Bra för vissa som får sjöutsikt, men trist för många andra. Den stora tystnaden råder om detta, demografi behandlas som om det gällde vädret, inget som styrs av aktiva politiska beslut, det som sker, det sker, den som lever får se.

    Svara