Köttfritt

av Mattias Svensson

Jobbskatteavdraget i all ära, men min privatekonomi har fått en nästan lika stor skjuts av regeringens momssänkning på restaurangmat. Inte riktigt som det var tänkt dock. Tvärtemot vad som kunde förväntats höjde mitt lunchställe priset över smärtgränsen, och jag upptäckte hur mycket pengar man sparar på att ta med egen mat.

Det spar förresten inte bara pengar. Restaurangluncher är för det mesta inte bara dyra och tråkiga, utan dessutom fullproppade av fett, salt och snabba kolhydrater. Det är svårt att inte äta nyttigare när man gör egen mat.

När jag skriver det här puttrar gröna linser, potatis, lök, vitlök och kryddor i en kastrull. En murrig, matig soppa, i smaken inte olik sjömansbiff, blir min lunch några dagar framöver. Mättande, nyttig och snabblagad i stressiga deadlinetider. Och som mycket annat jag äter numera är den vegetarisk.

Kanske var det ekonomen och matnörden Tyler Cowen och hans bok An economist gets lunch som inspirerade det sista. Han konstaterar nämligen torrt att den som vill leva och äta nyttigare och mer miljövänligt bör äta mindre kött. Han har ett par kul tips: Ät den absolut dyraste och mest exklusiva köttbit du kan när du får tillfälle. Då är det svårare att nöja sig med något bara nästan lika bra, och man minskar sin konsumtion utan att lida.

Läxan är densamma om man vill komma billigt undan: Minska på slentrianköttet. De trista, fantasilösa köttmåltiderna som inte ger något mervärde. Som luncherna på stan. Eller för den delen i landets skolor. Det finns en kulinarisk värld bortom köttet som borde upptäckas och bejakas. För sina goda och billiga råvaror om inte annat.

Även som amatör kan man laga god vegetarisk lunchmat med lite övning. Men snabbt och enkelt funkar också. Det är lättare att äta lunchmat som bara är okej om den samtidigt är billig, nyttig och miljövänlig

Artikeln publicerad i Neo #6 – 2013

Kommentera Ingemar S


En kommentar

  1. Ingemar S says: 7 februari, 2014 kl. 16:05

    Tänk om det vore så enkelt att det bara handlade om att välja ifråga om mat, när idag i stort sett alla födor är impregnerade av alltifrån socker till genmodifikationer av diverse slag, allt i syfte att öka producenternas försäljning. Är det för mycket att begära av någon som alltsomoftast går näringsidkarnas ärenden att diskutera deras ansvar? Och varför denna bannlysning av kött, duger det inte att ta till sig såpass enkla råd som att äta en balanserad kost eller lokalodlat? Den gröna maten i sin extrema variant är för övrigt inte särskilt bra för närmiljön såtillvida att dess konsumenters magar åstadkommer en föga uppskattad gasproduktion märkbar såväl inomhus som utomhus.

    Svara