Invandring och mörkläggning
Karl-Olov Arnstberg & Gunnar Sandelin
av Dan Korn
När professorn i etnologi vid Stockholms Universitet Karl-Olov Arnstberg fyllde 65 år, 2008, utgavs en festskrift med titeln Olydig men snäll. Den innehåller texter av Arnstberg skrivna 1971–2007. Det är rolig och trevlig läsning. Arnstberg har aldrig varit rädd för att säga sin mening, även om den inte varit populär. Han kommer gärna med nya infallsvinklar och träffar ofta huvudet på spiken. Därför är hans senaste bok, skriven tillsammans med den förre SVT-journalisten Gunnar Sandelin, från många synpunkter en besvikelse.
När Arnstberg och Sandelin skildrar dagens invandringspolitik och -debatt, säger de som en programförklaring i förordet att de ”vill tända ett ljus i det mediala mörker som vi anser råder”. Hur gör man då det? Till största delen är boken ett slags kommenterad antologi av de senaste årens debatt i frågan, texter hämtade från nätet, där mycket är gammalt och bekant. Vi får mängder av citat från Newsmill, de stora morgontidningarnas debattsidor, Wikipedia, Merit Wagers och andras bloggar, uppblandat med kommentarer från Flashback och Avpixlat, där krönikören Mats Dagerlind beretts särskilt stort utrymme. Siffror rörande invandringens omfattning och kostnader är hämtade från Invandrarverkets och SCB:s hemsidor. Att påstå att detta lätt tillgängliga material skulle vara ett bevis på ”mörkläggning” ter sig en smula besynnerligt. Antydningarna om att invandringspolitiken skulle vara regeringens straff mot svenskar som röstat på Sverigedemokraterna och att politiker och journalister konspiratoriskt verkar för att uppfostra Sveriges befolkning till invandrarkramare, får en osökt att tänka på foliehattar. 
Men det är lätt att hålla med författarna i mycket. Det gäller när de beskriver den aningslösa naivitet som myndigheter, politiker och medier ger prov på. Det gäller också när de fullständigt klär av en del akademiker som har svårt att skilja på vetenskap och ideologi.
Det största problemet med boken är egentligen inte vad författarna skriver, utan vad de inte skriver. De skriver att den stora invandringen hotar den svenska etniciteten. Då hade det varit värdefullt om de kommit med någon form av programförklaring. Varför är det fel att den svenska etniciteten är hotad? Om svensk etniticet kan man givetvis diskutera hur länge som helst – och Arnstberg har skrivit flera böcker i ämnet. Men att helt enkelt utgå från att generös invandringspolitik är ett svek mot svenskarna, utan närmare diskussion, är att göra det väl enkelt för sig. Jag har ägnat en stor del av mitt liv åt att dokumentera just svensk etnicitet, men å andra sidan bor jag i Manchester, en stad som fått nytt liv efter den engelska tekoindustrin och kolgruvornas död just tack vare invandringen. Därför kan jag tänka mig en mängd argument både för och emot invandring kontra etnicitetens skydd. Det hade varit på sin plats att få veta författarnas argumentering i den frågan, inte minst eftersom de ägnar så stort utrymme åt att kritisera dem som uppenbarligen tycker att svensk etnicitet inte är något att slå vakt om, snarare något som borde avskaffas med omedelbar verkan.
I Arnstbergs och Sandelins värld verkar Sverige enbart bestå av debattörer och politiker som vill verka för obegränsad invandring på ena sidan och Sverigedemokrater på den andra sidan. Åtminstone några rader hade kunnat ägnas åt forskare och författare som Andreas Johansson Heinö, Torbjörn Elensky, Eli Göndör och Adam Cwejman, som förmått finna idéer bortom det svartvita.
Men det är uppenbart att herrarna Arnstberg och Sandelin lever i en svartvit verklighet.
”Då hade det varit värdefullt om de kommit med någon form av programförklaring. Varför är det fel att den svenska etniciteten är hotad?”
Här har vi tydligen något som du inte begriper, men som författarna och jag anser som en självklarhet.
Programförklaring? Ja, man kan väl ta och citera en hel del FN-text? Viljan att bevara lokala gruppers etniska/kulturtella/språkliga integritet är allmän. Problemet är att Svenskarna tycks uteslutna från detta beskydd.
[…] Sandelin, så är han en del av Sverigedemokraternas inre krets. Han har skrivit en bok på samma tema som artikeln, vilken säljs på Avpixlat, och framfört statistik vi tidigare mött här på […]
[…] Gunnar Sandelin, så är han en del av Sverigedemokraternas inre krets. Han har skrivit en bok på samma tema som artikeln, vilken säljs på Avpixlat, och framfört statistik vi tidigare mött här på […]
[…] mer: Neo, DN, SVD, Veronica Svärd, […]
Länge varit magasinetneo skeptisk och Dan Korn sätter här fingret på varför. Mises kallade Friedman sosse av legitima anledningar.
Förtjänsten med denna bok är att den sammanställer statistik och information som normalt är svårtillgänglig för den vanlige medborgaren. Medborgare X läser istället Aftonbladet och Expressen som är tydliga progpagandaorgan för den naiva och ansvarslösa invandringspolitik som bedrivs av partierna i den s.k. Sjuklövern. Reinfeldt har själv erkänt att uppgörelsen med MP skedde för att uppfostra SDs väljare. När Dan Korn förnekar detta kända faktum måste han först ha tagit på sig foliehatten och ögonbindeln. Boken är ett måste i varje hem där det görs anspråk på att man vill vara upplyst. Den utgör en utmärkt motvikt till den skeva bild som dagligen pumpas ut i media i syfte att skola medborgarna. Läs boken och bilda dig en uppfattning utan att bli styrd av propagandamaskineriet.
”Siffror rörande invandringens omfattning och kostnader är hämtade från Invandrarverkets och SCB:s hemsidor. Att påstå att detta lätt tillgängliga material skulle vara ett bevis på ”mörkläggning” ter sig en smula besynnerligt.”
Hur många svenskar går in på t.ex. invandrarverkets och SCB:s hemsidor och tar del av informationen som finns där? Det är främst media som mörklägger, det är media som den stora allmänheten får sin samhällsinformation genom och inte myndigheters hemsidor.
Sedan ser jag inte alls något problem med att de inte kommer med någon programförklaring i etnicitetsfrågan. Det är helt enkelt inte syftet med boken. Syftet är att upplysa befolkningen om invandringspolitiken inte att komma med en programförklaring i etnicitetsfrågan.
”Hur många svenskar går in på t.ex. invandrarverkets och SCB:s hemsidor och tar del av informationen som finns där? Det är främst media som mörklägger, det är media som den stora allmänheten får sin samhällsinformation genom och inte myndigheters hemsidor.”
Ja – du har till viss del rätt – men detta fråntar väl ändå inte vår förmåga att vara källkritiska? Alla vet att ”Skvallerpressen” gärna skarvar lite som de vill – man må va bra bakom flötet för att inte begripa detta.
Den dagen vi låter bli att ifrågasätta ”propagandan” så står vi inför ett nytt folkmord.
Tämligen märkliga resonemang och åsikter som framförs i den här näppeligen adekvata recensionen. Att M och MPs sammarbete var till för att ”straffa” SD är allt annat än konspiration, något som en enkel googling kan verifiera. Reinfeldt själv har erkänt det i intervjuer.