Du betalar miljöför- störingen

Ditt bidrag spelar roll. I andra länder kan bara några kronor om året per skattebetalare minska skogens biologiska mångfald. För några hundralappar av dina skattemedel kan de flesta fiskarter fiskas ut. Någon tusenlapp räcker för att övergöda Östersjön och för några tusenlappar till får du global uppvärmning. Så fungerar de miljöskadliga subventionerna.

av Maria Wetterstrand och Mattias Svensson

Du betalar miljöförstöringen subventioner Maria Wetterstrand Mattias Svensson Neo nr 1 2011

Fiskebåten Alakrana skulle aldrig ha behövt kapas av somaliska pirater. Det spanska fartyget befann sig den 2 oktober 2009 återigen utanför Somalias kust vid Seychellerna, långt vid sidan om de vatten som den spanska regeringen bedömt som säkra. Å andra sidan är det utmärkta vatten att tjuvfiska i. Fartyg från EU-länderna, som den 104 meter långa bjässen Alakrana, plockar varje år upp illegal fisk utanför Somalia till ett värde som skattats till minst 90 miljoner dollar per år. Mest attraktiv är tonfisken, en av många fiskar som fiskats så hårt att bestånden håller på att ta slut världen över.

Allt talar för att det var tonfisk som Alakrana var ute efter när de i stället kidnappades av somaliska pirater. De släpptes fria efter sex veckor mot en lösesumma på några miljoner euro, sannolikt betald av den spanska regeringen.Du betalar miljöförstöringen subventioner Maria Wetterstrand Mattias Svensson Neo nr 1 2011 citat1

Just den här artikeln ska inte handla om pirater. Inte ens om att en anledning till piratverksamheten är att utländska fiskefartyg hänsynslöst rammat somaliska fiskare och stulit deras nät och fisk sedan 1990-talet. Och vi ska bara kort beröra att EU sedan några år tillbaka har en militär styrka för omkring 8 miljoner euro per år. En styrka som patrullerar somaliska hav för att skydda internationella fartyg från pirater, men som inte beivrar deras tjuvfiske eller att de dumpar gifter och avfall i haven.

Artikeln ska däremot handla om att du är med och betalar för tjuvfisket av raskt sinande fiskbestånd utanför Somalias kust. Alakrana byggdes som de flesta andra fiskefartyg inom EU med betydande statliga subventioner, närmare bestämt 4 272 960 euro. Sådana subventioner gör att dagens fiskeflottor globalt sett har en fiskekapacitet på ungefär dubbelt så mycket som är långsiktigt hållbart. Därför hotas ungefär 60 procent av alla fiskpopulationer av utrotning om överfiskningen fortsätter som i dag, trots att en del fiskbestånd börjar återhämta sig efter drastiska åtgärder.

Utöver att du betalat en betydande del av byggnadskostnaden och moderniseringen av EU:s fiskefartyg och subventionerat deras utfiskning av europeiska vatten, så betalar du även för utfiskningen av afrikanska vatten. EU betalar omkring 130 miljoner euro per år för att åt sin överdimensionerade fiskeflotta köpa rätten att fiska vid Afrikas västkust, på bestånd som i många fall redan är överfiskade. Ett fiske som på grund av svaga regeringar sker utan kontroll av hur mycket fisk som tas upp och med utrustning som finmaskiga nät och bottentrålar som är förbjudna i europeiska vatten. Pengarna från EU försvinner dessutom ner i ländernas statskassor, medan lokala fiskare berövas sitt levebröd.

En del av pengarna EU betalar för att få fiska i Afrika sägs gå till hållbar utveckling. Några belägg för att EU-pengarna används till detta finns inte. De tycks inte nå lokalbefolkningen och Naturskyddsföreningen har hindrats av EU-kommissionen från att ens efterforska vart pengarna tar vägen.

EU:s fiskeribudget till direkta subventioner uppgår totalt sett till runt 900 miljoner euro. Inte så stora belopp i statsbudgetsammanhang, någon hundralapp om året för svenska skattebetalare, men de räcker för att ställa till med stor skada på havens ekosystem och på tillgången till fisk. Utöver problemen med överfiskning, som bland annat utgjort ett akut hot mot torskbeståndet i svenska vatten, är sjöfarten bland de största orsakerna till försurning genom sina utsläpp av svaveldioxid. Medan utsläppen på land minskat dramatiskt sedan 1980 har utsläppen från sjöfarten i Östersjön börjat minska först på senare år.

De direkta subventionerna i EU utgör omkring 17 procent av det totala värdet på fisken som fångas. USA:s subventioner är över 30 procent av förädlingsvärdet, och Japans 24 procent.

Beroende på hur man räknar kan subventionerna vara betydligt större. Ofta inkluderas skattesubventioner, som beräknas antingen som en obetald miljöskuld eller när en bransch har lägre skatt än den generella.

Då blir subventionerna betydligt högre. FN:s fiskeorgan FAO skattade tidigare (1989) subventionerna globalt sett till hela 54 miljarder dollar per år, vilket var 80 procent av det totala förädlingsvärdet. När Riksrevisionen utvärderade stöden till det svenska fisket uppgick de till 284 miljoner kronor 2006, medan förädlingsvärdet av fångsten var 340 miljoner kronor. Fisket är kanske det tydligaste, men bara ett i mängden av exempel på hur statliga subventioner innebär både ekonomiskt och ekologiskt slöseri.

när regeringar vill förbättra miljön skulle man kunna tro att de börjat med att se över vad staten de kontrollerar ägnar sig åt. Det är fel. Beräkningar av hur mycket staten på olika sätt subventionerar miljöskadlig verksamhet är svåra att komma över. International Institute for Sustainable Development (IISD) har i projektet Global subsidies, som startade så nyligen som 2005 konstaterat att mycket information om subventioner saknas och den som finns är utspridd på olika departement och aktörer.

Den information som ändå finns och de grova skattningar som kan göras visar samtidigt på stora möjligheter att både minska och i vissa fall lösa miljöproblem, samtidigt som vi minskar utgifter för skattebetalarna och blir rikare genom högre tillväxt och bättre resursutnyttjande.Du betalar miljöförstöringen subventioner Maria Wetterstrand Mattias Svensson Neo nr 1 2011 citat2

International Energy Agency skattar exempelvis de totala globala subventionerna till konsumtion av fossila bränslen till över 550 miljarder dollar 2008. Växthusgasutsläppen fram till 2050 skulle kunna minska med så mycket som 18 procent bara genom att stater slutar subventionera fossila bränslen. En forskningsgenomgång av IISD sex större studier visar att BNP skulle kunna öka varaktigt med utfasade subventioner: med 0,1 procent redan efter några år och 0,7 procent per år från 2050.

Även i Sverige finns förändringar att göra. I en rapport till regeringen från Naturvårdsverket 2004 om miljöskadliga subventioner skattades värdet på subventionerna där miljöskadan främst berodde på användning av fossila bränslen till 44 miljarder kronor per år, eller omkring 5 000 kronor per svensk. Mest handlar det om skatteundantag.

Ett sådant är reseavdrag och förmånsbeskattning av tjänstebil som ihop med höga skatter på arbete uppmuntrar till bilägande och bilkörning på bekostnad av annan konsumtion. En politisk åtgärd i det fördolda, ofta utformad för att gynna nationell bilindustri. Alla europeiska länder har den här typen av avdrag, trots att studier från Belgien och Holland visar att högst 20–30 procent av bilresorna med tjänstebilar är arbetsrelaterade. Subventionen av tjänstebilar i EU leder till välfärdsförluster på 0,1 till 0,3 procent av BNP (12 till 37 miljarder euro) och självklart till både överkonsumtion av bilar och större avgasutsläpp.

Den svenska skattesubventionen är relativt låg i EU, men ligger på över 6 miljarder kronor per år. Finland, Polen och i viss mån Storbritannien har lägre subventioner.

miljöskadlig verksamhet subventioneras i Sverige på fler områden än vi kanske tror. Betydande offentliga belopp från stat och kommuner går till att bygga och subventionera driften av flygplatser. Programmet Kalla fakta på TV4 beräknade 2008 subventionerna till 353 miljoner kronor. I Torsby kommun subventionerades den egna flygplatsen, med flygplatser i Hagfors och Karlstad inom en timmes resväg, med 11 miljoner kronor, varav 5 miljoner från kommunen. En subvention på 4  767 kronor per flygbiljett, dyrare än en taxiresa till Stockholm, som kommunens skattebetalare får stå för.

I kampen mellan kommunerna om vilken flygplats som ska överleva utformas kreativa lösningar där hyresgästerna i bostadsbolaget får bekosta flygplatsen med en del av sin hyra, eller att det läggs in i länstrafiken så att flyget subventioneras av andra kollektivtrafikresenärer.

Inte sällan betalar kommunerna ovanpå flygplatssubventioner även förtäckta bidrag för att flygbolag ska trafikera sträckan. Nyköpings kommun betalade 2003 Ryanair 55 miljoner kronor för att flyga från Skavsta, och ytterligare 15 miljoner 2007. Genom att redovisa subventionen som annonsering har kommunen och flygbolaget tagit sig förbi reglerna mot direkta offentliga stöd.

Resultatet av de generösa bidragen är en betydande överetablering av flyg och flygplatser som bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Kärnkraftverk subventioneras också i Sverige, tvärtemot regeringens uttryckliga målsättning att avskaffa allt statligt stöd till dem. Framför allt handlar det om ansvarsbefrielse vid olyckor. Sverige har inte, som exempelvis Tyskland, något ansvarsgenombrott så att moderbolag blir skyldiga att stå för kostnader som uppstår i ett dotterbolag. Någon annan än bolagen själva får täcka kostnader över 1,2 miljarder euro. Summan kärnkraftsföretagen måste inneha försäkringar för att täcka har nyligen höjts till detta belopp, som ändå är bland de lägsta tillåtna enligt det tilläggsprotokoll till Pariskonventionen som internationellt reglerar villkoren, och har satts med hänsyn till branschens intresseorganisation.

den borgerliga regeringen ökar fiskesubventionerna med 200 miljoner kronor. Pengarna ska förvisso gå till skrotning av fartyg, men erfarenheten av sådana premier visar att de uppmuntrar många att utöka sin fiskekapacitet genom att byta ut gamla båtar mot nya och att det inte är de mest överfiskande fartygen som skrotas. Andra subventioner till fisket lämnas orörda.

Väsentligen orörda är också stöden till jordbruket. Till jordbrukets miljöpåverkan hör bland annat utsläpp av fosfor och kväve i haven. I Östersjön var jordbrukets andel av vattenburna kväveutsläpp 56,6 procent och för fosfor var andelen 35,5 procent. Internationella studier visar att det finns ett tydligt samband mellan subventionsgraden och användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. Ju högre subventioner, desto mindre produktivt land tas i bruk och desto mer bekämpningsmedel behövs. Sambandet gäller både i fattiga och rika länder. Världsnaturfonden (WWF) bedömer i en studie att omkring 85 procent av subventionerna till jordbruket kring Östersjön har potentiellt negativa miljöeffekter.

Sjöfarten får, utöver befrielse från bränsleskatter, en subvention till svenskflaggade fartyg på 1,9 miljarder kronor per år sedan början av 2000-talet. Regeringen tillsatte 2010 en utredning för att ytterligare stödja svenskflaggad sjöfart. Detta bland annat som ett självändamål för sysselsättning och med motivet att utgöra ytterligare ett stöd till en redan skattesubventionerad inhemsk tillverkningsindustri som därmed inte ska stå för sina fulla transportkostnader vid export. Fartygssubventionen hävdas förvisso vara ett stöd till transporter som sker med striktare svenska miljökrav och därför behöver kompenseras, men produktionsstöd bidrar även till överutbud och överproduktion, vilket i detta fall tillhör de direkt angivna anledningarna.

den särklassigt tyngsta skattebördan av miljöskatterna ligger, som framgår av artikelns diagram över skattesubventioner, på hushållen. Skillnaderna mellan olika branscher är stora. Sedan diagrammet sattes samman 1995 har mycket hänt, men många skillnader finns kvar och kan rentav ha ökat. EU:s system med utsläppsrätter gör det svårare att jämföra subventionsgrad.

Under 2000-talet har miljöskatterna höjts så att utsläppare numera tar ett ökat ansvar för sin miljöskada. Detta samtidigt som det totala skattetrycket sänkts. Fram till 2015 tas flera steg för att täppa till undantag från koldioxidskatt. Den nedsatta koldioxidskatten för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk samt viss industri höjs från 21 till 30 procent av den generella skattenivån 2011 och till 60 procent 2015.

Återbetalningen av koldioxidskatt för diesel i jordbruks- och skogsbruksmaskiner sänks. I två steg avskaffas till 2015 den så kallade 0,8-procentsregeln som ger energiintensiva industriföretag och växthus undantag från koldioxidskatten.

Under samma period har å andra sidan undantagen utökats för industri- och kraftvärmeanläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Dessa har fått sänkta miljöskatter som kompensation för att de i stället ingår i utsläppshandeln. Då denna hittills inneburit gratis och generös tilldelning av utsläppsrätter är de sannolikt överkompenserade för den kostnad handelssystemet orsakar.

När det gäller skogsindustrin har Sverige varit ett föredöme och avskaffat subventionerna. Finska miljöorganisationen Natur och miljö pekar på Sverige när de vill slopa subventioner till gödsling, dikning och byggande av skogvägar i Finland och på sikt slopa subventionerna till virkesproduktion helt och låta industrin betala fullt pris för sin råvara. Detta för att skydda biologisk mångfald, bland annat rovfågelsarter och flygekorrar. Att Sverige inte har några sådana subventioner hindrar inte att Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och sågade trävaror.

När företag kräver subventioner eller undantag från skatter för att få ”rättvisa” konkurrensvillkor bör man alltid vara skeptisk. Så även när företag inte vill bära kostnaden för sin negativa miljöpåverkan.

det är inte alltid Sverige är ett sådant föredöme internationellt. Den 1 januari 2011 skulle subventioner till kolgruvor i EU ha upphört. Det har varit känt sedan en förordning 2002 tillät subventioner till slutet av 2010. Men i stället för att fasa ut sina subventioner har de stora kolproducerande medlemsstaterna med Tyskland i spetsen med stenhård lobbying velat förlänga förordningen. Det slutade med att EU sköt upp avvecklingen av driftstöd ända fram till 2018 för att rädda olönsam kolbrytning och jobb. Subventionerade gruvor är av marginell betydelse för Europas energiförsörjning, driftstödet beräknas gälla så lite som 1,4 procent av EU:s elproduktion. Sveriges regering var beredd att stödja fortsatta subventioner, men valde till slut att lägga ned sina röster i protest mot att 2018 var för lång tidsfrist.

EU har ett generellt förbud mot statliga subventioner av näringsverksamhet. Stöd till jordbruk, fiskerinäringen, skogsbruk och transportsektorn, samt stöd till kolproduktion – verksamheter som har stor miljöpåverkan – har undantag. Förhandlingsspelet kring kolsubventionerna är typiskt för hur snäva producentintressen tillåts dominera den politiska processen, en regel för mycket av EU-samarbetet. Sverige och en del andra länder ville egentligen ha bort kolsubventionerna, men var redo att kompromissa.

För något år sedan drev Sverige däremot igenom ett annat undantag från subventionsförbudet. Lån från Europeiska investeringsbanken till bilfabriker, skräddarsytt för krisdrabbade Volvo och Saab. Då arbetade en hel delegation hos regeringen intensivt i månader och år för att ro statsstöd förklädda till lån i hamn och på så sätt hålla bilfabrikernas produktion uppe. En omsorg om en marknad som globalt sett producerade 86 miljoner bilar 2009 medan bara 55 miljoner såldes och skattebetalarna fick stå för 100 miljarder dollar i subventioner till bilindustrin.

Regeringskansliet arbetar alltså betydligt hårdare för egna subventioner än för att motverka andras. Till dubbel skada för miljö och ekonomi.

På fler sätt än vi tror betalar varje svensk hundralappar och tusenlappar varje år i skatt som går till verksamheter som skadar miljön, och som i många fall varit olönsamma utan subventionen. Medborgarna får också betala högre skatt i nedsmutsarnas ställe genom att många industrier har olika undantag i miljöbeskattningen.

Hur mycket pengar det handlar om är svårt att säga. Räkenskaperna är eftersatta. SCB summerar (2010:2) de potentiellt miljöskadliga subventionerna till knappt 9 miljarder kronor för år 2007, i huvudsak jordbruks- och fiskesubventioner samt en mindre del transportkostnader. Det är en snäv definition. Som miljöskadliga subventioner räknas då bara direkta transfereringar över statsbudgeten, inte exempelvis kommunala subventioner eller skatteundantag.

Medan miljöräkenskaperna sedan början av 2000-talet innefattar miljöskatter och miljömotiverade subventioner meddelar SCB att ”För potentiellt miljöskadliga subventioner finns i dag ingen regelbunden dataframställning och arbetet är fortfarande i en utvecklingsfas”. Först till 2012 ska Eurostat ha tagit fram riktlinjer för sådana mått.

Det finns alltså inte mer än ett fåtal fristående skattningar av de miljöskadliga subventionernas omfattning i Sverige och i vår omvärld. Miljödebatten har hittills främst handlat om miljöskatter, miljöstöd och lagstiftning. Detta trots att minskade miljöskadliga subventioner är den billigaste gröna åtgärden och borde vara den som är lättast att komma överens om. Vare sig man är grön, nyliberal, fågelskådare, tillväxtvän, konsumtionskritiker, aldrig så kärnkraftskramande folkpartist eller helt enkelt bara snål.

Du betalar miljöförstöringen subventioner Maria Wetterstrand Mattias Svensson Neo nr 1 2011 diagram 1

FAKTA: Miljöskadliga subventioner

Subventioner av miljöskadlig verksamhet åstadkommer ofta betydande miljöförstöring. De ges till verksamhet som redan är väl utbyggd och långt efter att den slutat vara lönsam.

Fisket är ett illustrativt exempel. Redan när fiske sker fritt från en gemensam tillgång brukar resultatet bli ett överuttag av fisk så att populationen minskar (till xc i det nedre diagrammet). När fisket ovanpå detta ges subventioner (skatteundantag, inkomstgarantier, förmånliga lån, riskminimeringsprogram, stöd för att bygga båtar) kommer mer fiske att bli lönsamt för de enskilda fiskarna (deras ansträngning ökar från ec till ecc i diagrammet) och överuttaget av fisk blir ännu större (xcc i det nedre diagrammet). Subventionerna hindrar också en nödvändig minskning av fiskeflottan i takt med att fångsterna minskar. Med ökad fiskekapacitet följer även ökade utsläpp från driften och ökat slitage på havsmiljön.

I teorin skulle subventioner som går till att skrota fiskebåtar därmed minska fiskeflottan. I praktiken sker inte detta. De minst effektiva båtarna skrotas och premierna går ofta till att köpa nya, mer effektiva fartyg. Utvärderingar av EU:s skrotningspremier 1990–2000 visar, liksom senare svenska erfarenheter, att även dessa subventioner bidrar till att hålla uppe och ibland öka fiskekapaciteten till men för fiskbestånden och miljön.

Källa: Porter, Gareth. Fisheries Subsidies and Overfishing: Towards a Structured Discussion, United Nations Environment Programme 2002.

 Macfarlane, A. Effekter av subventionerade kostnader, diagram 2 (FAO Fisheries Technical Paper 404/2, 2000).

 

FAKTA: Kostnad för subventionerna
Miljöskadliga jordbruks- och fiskesubventioner kostar cirka 2 500 kronor per person och år.

Subventioner av fossila bränslen kostar cirka 5 000 kronor per person och år.

Källa: WWF Impeding Subsidies – A Study on Misdirected Subsidies in the Baltic Sea Region WWF Baltic Ecoregion Programme, Juni 2009

Miljöpartiet de Gröna, Subventioner av fossila bränslen, november 2007, med hänvisning till Naturvårdsverket (2004).

 

Fakta: De samlade direkta och indirekta stöden till svenskt yrkesfiske

Stöden till fisket var 283 miljoner kronor 2006 och förädlingsvärdet uppgick till 340 miljoner kronor samma år.

Utgifterna för olika direkta och indirekta stöd till yrkesfiske i saltvatten är:

  • Strukturstöd 5,1 miljoner kronor (netto utbetalade medel 2007).
  • A-kassa till yrkesfiskare vid fiskestopp 26,9 miljoner kronor (2007).
  • Fartygsbidrag till fiskeföretag vid fiskestopp 13,5 miljoner kronor (2007).
  • Befrielse från bränsleskatter 222,4 miljoner kronor (2006).

För stora bottentrålare (24–40 meter) översteg skattebefrielsen det genomsnittliga förädlingsvärdet både 2005 och 2006.  I genomsnitt motsvarade skattebefrielsen för bränslet per fiskefartyg i detta segment 1,255 miljoner kronor. Förädlingsvärdet uppgick till cirka en miljon kronor per fiskefartyg. Därutöver tillkommer direkta och indirekta stöd i form av a-kassa och fartygsstöd vid fiskestopp samt eventuell del av strukturstödet.

Källa: Riksrevisionen, Statens insatser för ett hållbart fiske (2008:23).

Du betalar miljöförstöringen subventioner Maria Wetterstrand Mattias Svensson Neo nr 1 2011 tabell 1

FAKTA: Skattesubventioner

Miljöskadliga skattesubventioner kan beräknas på två sätt. Antingen som avvikelse från den generella skattenivån, som i diagrammet ovan. Alternativt kan avsaknaden av en miljöskatt ses som en subvention när naturvärden eller resurser går förlorade eller andra miljöskador uppstår som resultat av utsläpp eller exploatering och därmed drabbar allmänheten och leder till gemensamma kostnader.

Diagrammet med siffror från 1995 visar att beskattningen kan variera högst väsentligt mellan olika branscher. Det är skillnader som finns kvar i dag, men det är svårare att jämföra subventionerna eftersom EU:s system för utsläppsrätter numera omfattar energisektorn och vissa delar av industrin. Dessa har vanligtvis fått både lägre skatt och en subvention i form av gratis utsläppsrätter i generösa tilldelningar. Samtidigt har miljöskatterna totalt sett höjts.

Den allra största delen av miljöskatterna bärs av hushållen. Enligt Eurostat (67/2010) ligger huvuddelen av miljöskatterna i de flesta EU-länderna på hushållen. De betalar en högre andel i skatt både för transporter och energi jämfört med industrins konsumtion.

 

Foto: Freddie Sandström

Foto: Freddie Sandström

Maria Wetterstrand, språkrör Miljöpartiet de Gröna

Varför uppmärksamma miljöskadliga subventioner?

– Miljöskatter, bidrag och ambitiösa miljömål diskuteras flitigt. Samtidigt läggs många miljarder av skattepengar på att stödja miljöförstörande verksamheter. Den ena handen verkar inte veta vad den andra gör. Självklart skulle miljön bli bättre om vi slutade subventionera miljöförstöring.

Varför är det svårt politiskt att ta bort subventioner som skadar både ekonomi och miljö?

– Därför att subventionerna finns och många verksamheter är beroende eller tror sig vara beroende av dem. Det handlar också ofta om starka lobbyintressen som får dessa stöd.

 Vill du ta bort subventioner till miljövänliga alternativ också?

– Nej. Men jag tycker de ska ges med stor varsamhet. De måste vara ekonomiskt försvarbara jämfört med andra sätt att nå samma mål.

Du skriver den här artikeln ihop med en nyliberal, tror du att liberaler kan bli gröna?

– Ja, betydligt grönare i alla fall. Fler och fler börjar vara intresserade. Det gillar jag.

 

 

Mattias Svensson, redaktör på Neo

Varför uppmärksamma miljöskadliga subventioner?

– Varför ska vi tvingas betala för att förstöra naturresurser och förorena genom olönsam verksamhet? Det gör mig förbannad att det finns så direkt destruktiva subventioner som till fiske och jordbruk.

Hur kommer det sig att ni inkluderar låga skatter i definitionen?

– Jag vill ha låga skatter för alla, inte som i dag att politiskt inflytelserika näringar blir skattefrälse i högskattesamhället. Särskilt inte om de därmed sliter på naturen med olönsam överkapacitet.

Vill du ta bort subventioner till miljövänliga alternativ också?

–Ja.

Du skriver den här artikeln ihop med en miljöpartist, tror du att de gröna kan bli liberaler?

– Jag hyser visst hopp om Maria Wetterstrand och Miljöpartiet har vissa frihetliga drag som öppenhet mot omvärlden. Den här artikeln hoppas jag visar värdet av ekonomisk frihet och att staten kan vara ett problem.

Artikeln publicerad i Neo #1 – 2011

Lämna en kommentar